Martin Willert - Composer

It is rare to see a star being born; yesterday I was blessed to see two. The first star that was born was Martin Willert. In the piece Klockors klang, Willert used the full range of the orchestra, extensively decorated with bells and high flutes, to create a silvery sound. The filmic nature of the music was emphasized by forceful bass-lines. The atonal parts supported the tonal formal language. I soon found influences from Tjatjaturian and Strauss' "Zarathustra". The work's powerful tonal touch combined with its steadfast ground and shining air was a breakthrough in the Swedish tonality. With this piece, Martin Willert appeared as one of few remarkable Swedish composers through history.

(Carl Rehnberg, Västerbottens Folkblad, 2000-06-13)

Martin Willerts Klockors Klang was inspiring with its effects from strong, carrying sounds on layers of slow, restrained strings. He makes use of sustained measures, thereby getting the created sound to accept the acoustic challenges of the church. The conductor Roy Goodman has carefully linked the integration of the orchestral parts with the major elements of the music. There were also eruptive sections in the musical structure, but one gets caught by the delicacy and the emotional closeness of the music. Warm applause and flowers to this talented composer.

(Bengt Hultman, Västerbottenskuriren, 2000-06-13)

Det är sällan man ser en stjärna födas, igår blev jag välsignad med att se två. Den första stjärnan som föddes var den unga tonsättaren Martin Willert. I stycket Klockors klang valde Willert att utnyttja orkesterns hela tonomfång, rikligt kryddat med klockor och höga flöjter för att skapa en silverne klang. Musikens filmiska karaktär underströks av kraftfulla basfigurer. De atonala inslagen understödde det tonala formspråket. Jag fann snabbt influenser från Tjatjaturian och Strauss "Så talade Zarathustra". Verkets mäktiga tonala anslag parat med dess bergfasta förankring och silverne överbyggnad innebar ett genombrott i den svenska tonaliteten. Med detta stycke framträdde Martin Willert som en av de få anmärkningsvärda svenska tonsättarna genom tiderna.

(Carl Rehnberg, Västerbottens Folkblad, 2000-06-13)

Martin Willerts Klockors klang inspirerade med effekter av bärande klanger på bäddar av långsamma återhållna stråkdrag. Han nyttjar utdragna takter, och får därmed den skapade klangen att anta kyrkorummets akustiska utmaningar. Dirigenten Roy Goodman har minutiöst länkat orkesterstämmornas integration med de bärande elementen i musiken. Visst fanns också eruptiva takter i musikbygget, men man fastnar för det finkänsliga och sinnesnära i musiken. Varma applåder och blommor till denne begåvade tonsättare.

(Bengt Hultman, Västerbottenskuriren, 2000-06-13)